heavenli.blogg.se

Ibland när man läser om allt det som kvinnor gjorde förr, sticka, väva, brodera, virka, ja, det mesta vad gäller textilier, så omtalas det som "förspilld kvinnokraft". Man menar alltså att de borde ha ägnat sig åt förnuftigare saker. Jag har svårt att köpa den tolkningen, mycket av det handarbete som gjordes vittnar om en enorm skicklighet, det är rena konstverk som har åstadkommits. 

 

 

Nu gjordes det ju inte heller bara för nöjes skull, allt vad man behövde i textilväg såsom handdukar, sockar, lakan med mera fick man ju ordna själv. Dessutom hade man förstånd på att ta tillvara textilierna, jag tänker då närmast på lapptäcken och trasmattor som gjordes av bland annat uttjänta plagg. Kläder lappades annars så långt det var möjlligt och strumpor stoppades.

 

 

Någonstans på vägen känns det som vi har gått miste om en hel del grundkunskap, jag pratar då inte bara om kvinnor utan alla. Jag själv tillhör en generation vars grundläggande textilkunskap kommer från syslöjden i skolan. Visst, jag kan sy i en knapp, men jag kan inte sticka, virka, laga en dragkedja eller brodera över ett hål på favoritjeansen, saker som jag faktiskt skulle vilja kunna. 

 

Det är naturligtvis inte för sent att lära sig, men det hade ju varit mycket lättare om jag börjat tidigare. I den tid vi lever i nu, när vi insett att vi inte kan fortsätta konsumera i den takt vi gör, så hade ju de här kunskaperna varit guld värda så vi kan ta tillvara det som redan finns. Flera studier visar också på att handarbete är avkopplande och det kan ju behövas som motvikt till stress och skärmtid.